Varenda gång jag skriver här så verkar jag vilja börja med något i stil med "var länge sen jag skrev här...". Jag hoppar över det ikväll, jag är väl medveten ändå...
Jag har funderat mycket den sista tiden på livet i allmänhet.
Någon sa en gång till mig att man är fri att göra vad man vill. Att allting är möjligt. Man har många drömmar, många mål man vill uppnå och många nya saker man vill uppleva.
Det är sant... I sak. Men man hör det hela tiden. Man behöver inte vara något supergeni som gått tjugo år på akademiska högskolan för att komma till insikt om att man faktiskt är fri från den dag man fyllt 18 år.
Sluta idiotförklara människor!
Jag retar mig på det faktiskt. Det finns hinder också, inte bara välpolerade silkesmattor.
Skador kan sätta stopp, pengar kan definitivt sätta stopp, skilsmässor, nära anhörigas bortgång, sorg över huvud taget kan sätta stopp.
Desto färre hinder man behöver tackla, desto mindre vet man eftersom man inte lär sig utan upplevelser. Men det är ändå dem som alltid ska ha sista ordet.
Så jag vill rikta några ord mot dessa individer: Håll käften för fan! Varenda människa vet att livet är fullt av möjligheter. Påstår man något annat så vill man inte kännas vid det helt enkelt.
Men hinder ÄR ett problem. Istället för att ösa ur en massa missbrukade klyschor, sätt er in i personen ifråga och försök se hur han eller hon fungerar och ge dem stöd istället. Kör det klassiska ordspråket "det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" till dem som blev av med hus och hem när stormen Gudrun härjade också. Att tuta i människor guld och gröna skogar och sedan visa total ignorans för det som faktiskt möjligtvis sätter käppar i deras hjul är inte snällt...
Nog om det nu...
Jaja, till er som inte håller med mig någonstans: Ta det inte så negativt. Livet finns vid ens sida och folk säger det för att de menar väl. Det är bara så uppenbart att många verkligen "vet" så mycket men fastnar på ytan någonstans. Släpp det nu!
En annan sak jag funderat på är demokrati och politik. Eller det som man idag kallar demokrati. "Det är min demokratiska rättighet att förstöra ett torgmöte med en politiker som inte jag tycker om"
Nä...
Det är inte din demokratiska rättighet att göra det med någon folkvald politiker över huvud taget, oavsett om det gäller Jimmie Åkesson, Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Lars Ohly, Schyman eller någon...
Sverigedemokraterna har blivit ett hett samtalsämne i debatt igen tack vare EU valet och det kommande riksdagsvalet.
Nej, jag sympatiserar inte med dem även om jag kan hitta vissa saker i deras partiprogram som låter vettigt precis som jag kan hitta fördelar och nackdelar med alla partier. Men de fick tillräckligt med mandat för att ta sig in förra valet och är på så sätt ett folkvalt parti. Jimmie Åkesson har exakt samma rätt att hålla torgmöten och sälja in sitt parti som Gudrun Schyman.
Sen ingår det förstås i en demokrati att man faktiskt har rätt att protestera. Absolut. Men det är skillnad på ett demonstrationståg och störande av den allmänna ordningen. Demokrati innebär inte att man har rätt att störa så pass mycket så talaren tvingas avbryta. Det är på sätt och vis en typ av rasism det med. Ett demonstrationståg på stan och utdelande av flygblad och information vid sidan om är helt ok, men ge dem som vill lyssna en chans att få göra det.
Förstår folk inte att det är p.g.a det som stödet för Sverigedemokraterna många gånger går skyhögt?
"Men rasismen måste stoppas"
Ja... Jag håller med om det. Sverigedemokraterna har mycket rasism i sitt förflutna och det florerar mycket än idag hos dem. Men hur många har egentligen läst deras partiprogram och hur många litar blint på media?
Kika på vänsterpartiets förflutna så ser ni också en annan bild av dem. Det är det aldrig någon som ifrågasätter...
Kommunism är inte mycket bättre det. Berlinmurens fall och allt va? Tårta på det?
Nä... Håller inte med om det. Den muren hade mycket blod på sig...
Jag dömer inte ut Vänsterpartiet för det...
Känsliga ämnen det här... Det är alltid nån som retar sig på att man skriver av sig.
Jag är ganska neutral vad gäller politik. Så ni som inte redan har dömt ut mig kan tänka på det.
Men det är människan... Världsproblemen.. Det är inte specifika folkslag som är problemet. Det är hela människans släkte som är roten till det onda.
Världen borde få sig en liten krock med en asteroid så den fick börja om. Utan människor...
Klotet klarar sig... Utan problem. Tills den dag den slukas av vår kära stjärna som ger oss liv.
Mm..
Jag har blivit cynisk på äldre dar. Inte för att jag är gammal. Tvärtom. Eller jag är närmare 20 än 40 iallafall. Men det spelar inte så stor roll. Allting är relativt. Jorden är över fyra miljarder år gammal och den räknas som ung.
Sen förstår jag inte poängen med att bli så ruggigt gammal som möjligt.
När världen på så otroligt kort tid har blivit en så otrygg plats, inte fan vill jag bli hundra år. Jag vill knappt sätta ungar till denna värld ens...
På tal om det så har jag fått den frågan allt oftare det senaste året. "Har du inga planer på att skaffa barn och familj?"
Nä... Varför skulle jag fått för mig att göra det helt plötsligt?
Familjer kan vara underbart men de splittras. Förr eller senare. När barnen flyttar och upplever föräldrarna som klåda placerad i en omöjlig position att vidröra så inser man att det enda man haft gemensamt de senaste 18 åren är ungarna som man en gång tiden ville slänga ut från balkongen.
Jaja, åter igen: Ta det inte så illa. Jag låter alltid som en bitter gammal tjurgubbe som suttit insnöad på nåt gammalt torp som inte besökts på tio år när jag börjar analysera saker. Vad jag vet så har jag inga barn själv och är förmodligen den sista att kunna avgöra sånt här. Barn är helt oskyldiga och ska få leva i harmoni.
Jag älskar familjer som är lyckliga. Och jag vill att människor ska få ha det bra. Men det finns så mycket under ytan som gör att man funderar... Både en och två gånger.
Men det är jag...
Det var allt för denna gång!
Sköt om er!
